Insuliinin kaltainen kasvutekijä (IGF-1)

Du är här

Insulinliknande tillväxtfaktor (IGF-1) och långkedjad igf (lr3igf-1)

Uppdaterad 18.7.2019

Egenskaper och funktionsmekanism

IGF-1 (hIGF-1, insulin-like growth factor-1, insulinliknande tillväxtfaktor-1, somatomedin C) är ett polypeptidhormon uppbyggt av 70 aminosyror som uppträder i kroppen. Det förmedlar många av tillväxthormonets anabola effekter, d.v.s. ökar vävnadstillväxten. Tillväxthormonet stimulerar produktionen av IGF-1 i levern, men produktion sker också i andra vävnader, som muskelvävnaden [1].

Långkedjad IGF (LR3IGF-1, IGF-1 LR3, argininIGF, långkedjad arginin IGF) är ett derivat av IGF-1 som används inom forskningsarbete. Ändringar som gjorts i molekylen i LR3IGF-1 leder till att LR3IGF-1 är starkare och har längre verkningar än fysiologisk IGF-1.

Det med rekombinant DNA-teknik, för medicins användning, tillverkade IGF-1 (rhIGF-1) benämns mecasermin. Mecasermin är tillverkad i Esterichia coli-bakterier till vilka kopplats en human IGF-1-gen. Till sin struktur och sina effekter är den identisk med fysiologisk IGF-1.

Fysiologisk IGF-1 är den viktigaste hormonella transmittorsubstansen för längdtillväxt. Tillväxthormonet som avsöndras i hypofysen binds till sin receptor i levern och andra vävnader samt ökar syntes och avsöndring av IGF-1.

I målvävnaden aktiverar IGF-1, tillsammans med insulinreceptorn, den homologa IGF-1-receptorn, vilket leder till signalöverföring mellan cellerna och aktiverar ett antal processer som leder till längdtillväxt. Det ger också tillväxt av ben, muskler och andra vävnader. Signalvägarna för IGF-1 är ett av de viktigaste och mest undersökta anabola stimuli som orsakar muskelhypertrofi. Utöver anabola effekter vet man att IGF-1 också ökar glykogen- samt kollagensyntesen, vilket indirekt kan öka tillväxthormonorsakad lipolys [1, 2, 3].

IGF-1:s effekter på ämnesomsättningen underlättar upptag av glukos, fettsyror och aminosyror så att ämnesomsättningen bidrar till ökad tillväxt av olika vävnader, som t.ex. musklerna.

Medicinsk användning

I Finland används rhIGF-1 för långtidsbehandling av tillväxtstörning hos barn och unga, vilka lider av allvarlig IGF-1-brist. Utöver för tillväxtstörningar undersöks rhIGF-1 för vård av anorexi samt för allvarlig insulinresistens i samband med diabetes.

Enligt de villkor för användning av IGF-1 som Fimea fastställt måste behandling ges under övervakning av läkare som har erfarenhet av diagnostisering och vård av patienter som lider av tillväxtstörning. Man rekommenderar att patientens hjärta undersöks med ultraljud före rhIGF-1-behandlingen påbörjas.

Vid tillväxtstörningar kan man ge rhIGF-1-behandling i t.o.m. flera år. Preparatet bör inte ges för att påskynda tillväxt hos patienter vilkas bens epifysskivor stängt, d.v.s. längdtillväxten har avstannat.

Missbruk

IGF-1 och LR3IGF-1 klassificeras som dopingmedel enligt strafflagen. I vetenskapliga undersökningar finns tillsvidare endast enstaka noteringar om missbruk av IGF-1, men det är känt att idrottare och sådana som önskat öka sin muskelmassa, har missbrukat rhIGF-1. Avsikten med en användning är att öka muskelmassan, få en snabbare fettförbränning än den normal samt att snabba upp  återhämtningen efter en skada [4]. IGF-1 används ofta för att förstärka de anabola effekterna av tillväxthormoner och anabola steroider [2]. IGF-1 antas också gynna energinivån, uthålligheten, immuniteten och bentätheten [4].

I motsats till vad som är fallet för anabola steroider, används IGF-1 i standarddoser utan pauser.  rhIGF-1 förstärker tillväxthormoners och anabola steroiders muskelbyggande effekter.

Biverkningar

Det finns inte mycket tillgänglig information om riskerna med långvarig dopinganvändning av IGF-1. Dopinganvändning av IGF-1 är ganska nytt och doserna som används är större än de som använts inom medicin [5]. Riskerna för biverkningar av IGF-1 ökar om man samtidigt använder tillväxthormoner, vilket är ganska vanligt.

Alla biverkningar av LR3IGF-1 på människor har inte klarlagts, men de torde vara av liknande sort som de av vanlig IGF-1.

Måttliga doser av IGF-1 orsakar mer sällan biverkningar och man kan minska blodsockersänkningen genom att ta IGF-1 i samband med måltid. Risken för skador ökar dock då doserna överstiger 60–80 µg/kg/dygn [6].

I likhet med insulin kan rhIGF-1 ge upphov till hypoglykemi, d.v.s. sänka blodsockerhalten [7, 8, 9]. Terapeutiska doser av rhIGF-1 ger hypoglykemi hos nästan hälften av patienterna. Hypoglykemi som en följd av överdoser kan leda till medvetslöshet och t.o.m. till döden. Om man använder rhIGF-1 samtidigt med insulin, bör man minska dosen på grund av den ökade risken för hypoglykemi.

Andra biverkningar som rhIGF-1 eventuellt ger upphov till är allergiska reaktioner, svullnader, huvudvärk, kramper, illamående, förhöjt intrakraniellt tryck, ökad tillväxt av elakartade tumörer och förstoring av hjärtmuskeln samt levern och njurarna [2, 4, 5, 7, 10].

Långvarig överdosering av rhIGF-1 kan ge upphov till akromegali (förstoring av brosk, panna, näsa, haka, händer och fotblad), hjärtmuskelförändringar och rytmstörningar.

rhIGF-1 och LR3IGF-1 förorsakar inga störningar i könshormonernas funktion.

 

Timo Seppälä
chefsläkare
Finlands Antidopingkommitté ADK rf (nuvarande SUEK ry)

Uppdaterad av
Dopinglinkki

 

[1] Egerman M, Glass D. Signaling pathways controlling skeletal muscle mass. Crit Rev Biochem Mol Biol. 2014;49(1):59–68

[2] Anderson LJ, Tamayose JM, Garcia JM. Use of growth hormone, IGF-1 and insulin for anabolic purpose: Pharmacological basis, methods of detection and adverse effects. Mol Cell Endorcinol. 2017: S0303–7207(17)30337–4

[3] Dunkel L. 2010. Kasvuhormoni – kasvurustojärjestelmä. I verket: Dunkel L. Sane T, Välimäki M. Endokrinologia. Duodecim. (2:a upplagan)

[4] Guha N, Cowan D, Sönksen P, Holt R. Insulin-like growth factor-I (IGF-1) misuse in athletes and potential methods for detection. Anal Bioanal Chem. 2013;405(30):9669–83

[5] Spaziani S, Imperlini E, Mancini A, Caterino M, Buono P, Orrù S. Insulin-like growth factor 1 receptor signaling induced by supraphysiological blood lymphocytes. Proteomics. 2014;14(13–14):1623–9

[6] Aguirre G, Rodríguez De Ita J, de la Garza R, Castilla-Cortazar I. Insulin-like growth factor-1 deficiency and metabolic syndrome. J Transl Med. 2016; 14:3

[7] Clark. Recombinant human insulin-like growth factor I (IGF-I): risks and benefits of normalizing blood IGF-I concentrations. Hormone Research 62 Suppl. 2004; 1:93–100

[8] Dunger, Yuen & Ong. Insulin-like growth factor I and impaired glucose tolerance. Hormone Research 62 Suppl. 2004; 1:101–7

[9] Göke & Fehmann. Insulin and insulin-like growth factor-I: their role as risk factors in the development of diabetic cardiovascular disease. Diabetes Research and Clinical Practice Suppl. 1996; 93–106

[10] Yuen & Dunger. Therapeutic aspects of growth hormone and insulin-like growth factor-I treatment on visceral fat and insulin sensitivity in adults. Diabetes, Obesity & Metabolism. 2007; 9(1): 11–22



Var den här artikeln till hjälp?
Totala antalet av rösterna 1070.