Användning av dopingmedel bland unga
21.2.2024
Unga vuxna män är den vanligaste användargruppen inom doping. Till skillnad från droger testar man ofta dopingmedel för första gången under det tidiga vuxenlivet. Doping är som vanligast vid 20–35-årsåldern. Den typiska användaren av dopingmedel som skickar frågor till Dopinglinkkis hälsorådgivningstjänst är en man i åldern 25–34 år med en yrkesutbildningsbakgrund. [1, 2]
Unga börjar ofta testa droger betydligt tidigare, vid 10–15-årsåldern [3, 4]. Användningen av dopingmedel börjar däremot lite senare, omkring 20-årsåldern, men förekommer även bland minderåriga. Användningen av dopingmedel, särskilt anabola androgena steroider, bland unga ligger på omkring 1–3 % beroende på studie. Doping är vanligare bland pojkar, men det finns få uppgifter om användningen av till exempel läkemedel för viktminskning bland flickor. Användning av dopingmedel är ofta förknippad med andra former av riskbeteende och droganvändning, och skälen är ofta utseenderelaterade. [2]
Kroppsuppfattning och ätbeteende bland finländska ungdomar
De finländska ungdomarnas problem med kroppsuppfattning och ätbeteende (årskurserna 7–9) har varit oförändrade eller till och med minskat enligt undersökningar 1998–2018. Det har skett en positiv utveckling avseende kroppsuppfattningen, särskilt hos flickor. Men flickor har alltjämt större problem relaterade till kroppsuppfattning och mat jämfört med pojkar. Nästan 70 % av flickorna och strax under 40 % av pojkarna upplever att de emellanåt är missnöjda med sin kropp. [5] Det har dock skett en rad förändringar efter undersökningen, till exempel coronapandemin och ökningen av visuella sociala medier, som kan ha lett till att situationen har försämrats igen. På sociala medier förekommer massor med träningsvideor och annat innehåll som kan ge upphov till ett jämförelsebeteende och påverka de ungas kroppsuppfattning och självkänsla negativt. En överdriven användning av sociala medier, särskilt visuella medier, kan kopplas till depressionssymtom, en sämre kroppsuppfattning samt en ökad användning av kosttillskott och anabola androgena steroider visar internationella studier. [6, 7, 8]
Förekomsten av doping i Finland och relaterade faktorer
Det finns inga aktuella uppgifter om hur vanlig användningen av dopingmedel bland unga i Finland är. Mellan 1991 och 2005 undersöktes användningen av anabola androgena steroider bland finländska ungdomar (12–18 år, n=22 519). Bland deltagarna hade 0,5 % av pojkarna och 0,2 % av flickorna någon gång använt anabola androgena steroider. Berusningsdrickande och droganvändning bland vänner ansågs vara riskfaktorer för användning av anabola androgena steroider bland pojkar. [9]
Mellan 2001 och 2007 svarade 0,9 % av de värnpliktiga att de någon gång hade använt anabola androgena steroider. Den starkaste kopplingen till användningen av dopingmedel var styrketräning, låg utbildningsnivå och berusningsdrickande varje vecka. [10] Enligt resultaten från en hälsoundersökning som genomfördes bland högskolestuderande 2012 hade 1,6 % av männen och 0,4 % av kvinnorna använt dopingmedel någon gång i livet. Bland manliga studenter på yrkesutbildningar inom social-, hälso- och idrottsområdet uppgav 11 % att de någon gång hade använt dopingmedel. [11]
Förekomsten av doping internationellt
Enligt den europeiska skolundersökningen ESPAD 2019 (n=9 967) hade omkring 1 % av de tillfrågade använt anabola androgena steroider någon gång [12]. Enligt den systematiska undersökningen och metaanalyser har 9 % av alla personer under 18 år i världen någon gång i livet använt viktminskningsprodukter för att gå ned i vikt. Användningen av viktminskningsprodukter tycks öka och är vanligare bland flickor än bland pojkar. [13]
I en norsk publicerad undersökning från 2018 (n=77 572, deltagarnas ålder 13–19 år) hade 1,3 % av deltagarna någon gång under sitt liv använt anabola androgena steroider. Sannolikheten för användning var dubbelt så stor hos pojkar jämfört med flickor. Undersökningsresultaten visade även att användningen av anabola androgena steroider hade ett tydligt samband med problembeteenden, såsom våld och droganvändning. [14]
I en isländsk undersökning på gymnasienivå (n=10 259, ålder 17,3 år) uppgav 1,6 % av eleverna att de hade använt anabola androgena steroider någon gång. Dessa elever hade fler problem med agressionshantering, ångest, depression och en lägre självkänsla. 30 % av användarna av anabola androgena steroider hade någon gång försökt att ta sitt liv, jämfört med 10 % av personerna som inte använde medlen. [15]
I en undersökning bland spanska ungdomar (n=11 162) uppgav 3,3 % att de någon gång hade använt anabola androgena steroider. 86 % av användarna var pojkar. Användarna av anabola androgena steroider använde även droger i högre utsträckning än ungdomar som inte använde dessa medel. [16]
I en polsk undersökning bland 1 175 ungdomar (15–22 år) uppgav 5,8 % att de någon gång hade använt dopingmedel. Bland pojkarna var det nästan 10 % som någon gång hade använt dopingmedel. Bland elever som genomgick en yrkesutbildning hade 11 % någon gång använt dopingmedel. I de flesta fall började användningen vid 16–17-årsåldern, men det förekom fall där användningen hade börjar redan vid 11-årsåldern. Huvudskälet till användningen var ett förbättrat utseende. [17]
I en amerikansk nationell studie om riskbeteenden bland gymnasieungdomar från 2017 hade 3,5 % av pojkarna och 2,4 % av flickorna någon gång använt anabola androgena steroider (n=12 068). Användningen var särskilt vanlig bland ungdomar som någon gång hade använt heroin eller andra droger som injiceras (över 60 %). Undersökningen visar att anabola steroider inte används med det enda syftet att förbättra idrottsprestationer, utan att användningen snarare utgör en del av en blandanvändning. Det var endast 2,15 % av de ungdomar som använde anabola androgena steroider som inte använde alkohol eller andra droger. [18]
Faktorer som förutspår användningen av dopingmedel bland unga
Ungas användning av dopingmedel har en starkare koppling till problem- och riskbeteenden, blandanvändning av olika medel och utseendepress än till tränings- och idrottsframgångar eller prestationsförmåga. [18, 19, 20, 21, 22]
Faktorer som enligt forskningen har samband med att unga använder eller börjar använda dopingmedel inkluderar bland annat manligt kön, styrketräning, omfattande användning av kosttillskott och droger, risk- och problembeteenden samt kroppsuppfattningsstörningar och ett missnöje med den egna kroppen. Även idrottsgrenar där styrka och kroppsform är viktiga kan öka risken för användning av dopingmedel. Personer i ungdomarnas närhet, till exempel tränare och kompisar, kan också ha en inverkan på om en ungdom börjar använda dopingmedel. [9, 19, 23, 24, 25, 26] Anabola androgena steroider är vanligare bland pojkar som upplever sig själva som betydligt överviktiga eller underviktiga jämfört med pojkar som är nöjda med sin vikt [27].
Vissa psykologiska faktorer har visat sig antingen öka eller minska risken för doping. Faktorer som ökar sannolikheten för användning är bland annat en önskan om en muskulös kropp, att man uppfattar sig själv som för smal eller tjock, tävlingsinriktad personlighet, jämförelser med andra, låg självkänsla, aggressivitet och rädsla för att misslyckas. [24, 26, 28, 29]
Vissa psykologiska drag såsom lycka, självkontroll, moraliska övertygelser och en god självkänsla kan ha en förebyggande effekt mot att man börjar använda dopingmedel. [24]
Riskerna med ungas användning av dopingmedel
De negativa effekterna av dopingmedel är i stor utsträckning samma för ungdomar och vuxna, och inkluderar hormonella förändringar (bl.a. försämring av funktionen i hypotalamus-hypofys-gonad-axeln), hjärt-, lever- och njurskador, förändringar i kolesterol- och blodtrycksnivåer, akne samt påverkan på sinnesstämningen. [30] Men ungdomars användning av dopingmedel är förknippad med särskilda risker. Forskningen på området är relativt begränsad eftersom det ur ett etiskt perspektiv är svårt att undersöka de skadliga effekterna av användningen av dopingmedel bland unga.
Puberteten och ungdomen utgör hormonellt känsliga utvecklingsperioder, och därför har användningen av anabola androgena steroider och andra hormonpreparat under den här perioden potentiellt skadliga effekter. Kroppens egna hormoner, såsom tillväxthormon, IGF-1 och könshormoner, är mycket viktiga för en naturlig tillväxt och utveckling, och externa hormoner kan störa denna känsliga tillväxtfas. Luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH) ökar kroppens produktion av könshormoner som östrogen och testosteron. En extern testosteron eller anabol androgen steroid stör både produktionen av könshormoner och LH och FSH. Manliga hormoner som används under puberteten kan bland annat påverka hjärnans utveckling, och de negativa effekterna kan bli både långvariga och bestående och visa sig i beteendet i vuxen ålder. [2, 31, 32, 33, 34] Användning av anabola androgena steroider och testosteron under tillväxtperioden kan leda till en för tidig slutning av benens epifyser och påverka längdtillväxten negativt. Hos flickor kan till och med små mängder av manliga hormoner orsaka håravfall, påverka menstruationscykeln och ge upphov till maskulina drag. Pojkar kan komma i puberteten för tidigt eller snabbare. [30, 35]
I försök på människor och djur har man kunnat se att en användning av anabola androgena steroider, som inletts i unga år, ändrar hjärnans normala förändringsprocesser, såsom strukturella förändringar och signalsubstansernas funktion. Den vanligaste effekten har visat sig vara en ökad våldsamhet. Anabola androgena steroider som används under utvecklingsperioden kan öka risken för maladaptivt beteende och neurologiska störningar. [36] Djurförsök har också visat att användning av anabola androgena steroider i en ung ålder bidrar till en ökad risk för hjärt-och kärlsjukdomar [37].
Joni Askola, Magister i hälsovetenskaper, Dopinglinkki
[1] Askola J. (2019) Kuntodoping-terveysneuvontapalvelu. Pro-gradu tutkielma. Itä-Suomen yliopisto. Terveystieteiden tiedekunta. Lääketieteen laitos.
[2] Mullen C, Whalley B, Schifano F, Baker J. (2020) Anabolic androgenic steroids abuse in the United Kingdom: An update. 177(10):2180–2198. doi: 10.111/bph.14995
[3] Kinnunen JM, Pere L, Raisamo S (2017) Nuorten terveystapatutkimus 2017: nuorten tupakkatuotteiden ja päihteiden käyttö sekä rahapelaaminen. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2017:28
[4] Wittchen HU, Behrendt S, Höfler M (2008) What are the high risk periods for incident substance use and transitions to abuse and dependence? Implications for early intervention and prevention. Int J Methods Psychiatr Res. 17: S16 – 29.
[5] Mishina K, Kronström K, Heinonen E, Sourander A. (2024) Body dissatisfaction and dieting among Finnish adolescents: a 20-year population-based time-trend study. Eur Child Adolesc Psychiatry. doi.org/10.1007/s00787-023-02327-0
[6] Hilkens L, Cruyff M, Woertman L, Benjamins J, Evers C. (2021) Social media, body image and resistance training: Creating the perfect ‘me’ with dietary supplements, anabolic steroids and SARM’s. Sports Med Open. 7:81. doi: 10.1186/s40798-021-00371-1
[7] Kelly Y, Zilanawala A, Booker C, Sacker A. (2018) Social media use and adolescent mental health: findings from the UK millennium cohort study. 6:59-68. doi.org/10.1016/j.eclinm.2018.12.005
[8] Marengo D, Longobardi C, Fabris MA, Settani M. (2018) Highly-visual social media and internalizing symptoms in adolescence: The mediating role of body image concerns. Computers in Human Behavior. 82:63-69. doi.org/10.1016/j.chb.2018.01.003
[9] Mattila V, Rimpelä A, Sahi T, Pihlajamäki H. (2010) Anabolic-androgenic steroid use among young Finnish males. Scand J Med Sci Sports. 20(2):330-5. doi: 10.1111/j.1600–0838.2009. 00953.x
[10] Mattila V, Parkkari J, Laakso L, Pihlajamäki H, Rimpelä A. (2010) Use of dietary supplements and anabolic-androgenic steroids among Finnish adolescents in 1991-2005. Eur J Public Health. 20(3):306-11. doi: 10.1093/eurpub/ckp124
[11] Kunttu K, Pesonen T. (2013) Korkeakouluopiskelijoiden terveystutkimus 2012. Ylioppilaiden terveydenhoitosäätiön tutkimuksia 47. Ylioppilaiden terveydenhoitosäätiö
[12] ESPAD Report 2019. (2020) Results from the European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction.
[13] Hall N, Hetti D, Mihalopoulos C. (2024) Global prevalence of adolescent use of nonprescription weight-loss products. JAMA Netw Open. 7(1): e2350940. doi:10.1001/jamanetworkopen.2023.50940
[14] Sandvik M, Bakken A, Loland S. (2018) Anabolic-androgenic steroid use and correlates in Norwegian adolescents. Europ J Sport Med. doi.org/10.1080/17461391.2018.1459869
[15] Gestsdottir S, Kristjansdottir H, Sigurdsson H, Sigfusdottir I. (2021) Prevalence, mental health and substance use of anabolic steroid users: a population-based study on young individuals. Scand J Public Health. 49(5):555-562. doi: 10.1177/1403494820973096
[16] Calatayud V, Gras T, Serrano J, Dols S. (2019) The epidemiology of anabolic-androgenic steroids use among secondary students (Valencia-Spain). Health and Addictions. 19(2):1-7
[17] Sas-Nowosielski K. (2006) The abuse of anabolic-androgenic steroids by Polish school-aged adolescents. Biology of Sport. 23(3)
[18] Schneider K, Webb L, Boon D, Johnson R. (2020) Adolescent anabolic-androgenic steroid use in association with other drug use, injection drug use, and team sport participation. JChild Adolesc Subst Abuse. 29(4-6):246-251
[19] Desai S, Kulkarni N, Rehmatullah S. (2021) The type of substance use mediates the difference in the odds of sexual risk behaviors among adolescents of the United States. Cureus. 13(8): e17264
[20] Ganson K, Jackson D, Testa A, Murnane P, Nagata J. (2022) Associations between anabolic-androgenic steroid use and sexual health behaviors among adolescent boys: Results from the 2019 youth risk behavior survey. Am J Mens Health. 16(4):15579883221110350
[21] Harmer, P. (2010) Anabolic-androgenic steroid use among young male and female athletes: is the game to blame? Brit J Sports Med. 44(1), 26-32. doi:10.1136/bjsm.2009.068924
[22] Kindlundh A, Isacson D, Berglund L, Nyberg F. (1999) Factors associated with adolescent use of doping agents: anabolic-androgenic steroids. Addiction. 94(4):543-553
[23] Hudson J, Hudsin Y, Kanayama G, Schnabel J, Javaras K, Kaufman M, Pope Jr H. (2023) Causal factors in childhood and adolescence leading to anabolic-androgenic steroid use: A machine learning approach. Drug Alcohol Depend Rep. 29:10:100215. doi: 10.1016/j.dadr.2023.100215.
[24] Nicholls AR, Cope E, Bailey R, Koenen K, Dumon D, Theodorou NC, Chanal B, Saint Laurent D, Müller D, Andrés MP, Kristensen AH, Thompson MA, Baumann W, Laurent JF. (2017) Children’s First Experience of Taking Anabolic-Androgenic Steroids Can Occur Before Their 10th Birthday: A Systematic Review Identifying 9 Factors That Predicted Doping Among Young People. Front Psychol. 8:1015
[25] Piplios O, Yager Z, McLean S, Griffiths S, Doley J. (2023) Appearance and performance factors associated with muscle building supplement use and favourable attitudes towards anabolic steroids in adolescent boys. Front Psychol. 14:1241024
[26] Sagoe D, Pallesen S. (2018) Androgen abuse epidemiology. Curr Opin Endocrinol Diabetes Obes. 25(3):185–194
[27] Jampel J, Murray S, Griffiths S, Blashill A. (2016) Self-perceived weight and anabolic steroid misuse among US adolescent boys. J Adolesc Health. 58(4):397-402. doi: 10.1016/j.jadohealth.2015.10.003
[28] Mudrak J, Slepicka P, Slepickova I. (2018) Sport motivation and doping in adolescent athletes. PLos One. 13(0): e0205222. doi: 10.1371/journal.pone.0205222
[29] Kindlundh A, Hagekul B, Isacson D, Nyberg F. (2001) Adolescent use of anabolic-androgenic steroids and relations to self-reports of social, personality and health aspects. Eur J Pub Health. 11(3):322-8. doi: 10.1093/eurpub/11.3.322.
[30] Rogol A. (2010) Drugs of abuse and the adolescent athlete. Ital j Pediatr. 36:19. doi: 10.1186/1824-7288-36-19
[31] Breehl L, Caban O. (2023) Physiology, Puberty. StatsPearls Publishing LLC. National Library of Medicine
[32] Lumia A, McGinnis M. (2010) Impact of anabolic androgenic steroids on adolescent males. 100(3), 199–204. doi: 10.1016/j.physbeh.2010.01.007
[33] Nieschlag E, Vorona E. (2015) Medical consequences of doping with anabolic androgenic steroids: effects on reproductive functions. Eur J Endocr. 173, R47-R58. doi.org/10.1530/EJE-15-0080
[34] Sato S, Schulz K, Sisk C, Wood R. (2008) Adolescents and androgens, receptors and rewards. Horm Behav. 53(5):647-658. doi: 10.1016/j.yhbeh.2008.01.010
[35] Hoffman J, Kraemer W, Bhasin S, Thomas S, Nicholas R, Gregory Hm Darryn W, Rogol D, Alan D. (2009) Position stand on androgen and human growth hormone use. J Strength Cond Research. 23(): pS1-59. DOI: 10.1519/JSC.0b013e31819df2e6
[36] Cunningham R, Lumia A, McGinnis M. (2013) Androgenic anabolic steroid exposure during adolescence: Ramifications for brain development and behavior. 64(2):350-356. doi: 10.1016/j.yhbeh.2012.12.009
[37] Seara FDAC, Barbosa RAQ, de Oliveira DF, et al. (2017) Administration of anabolic steroid during adolescence induces long-term cardiac hypertrophy and increases susceptibility to ischemia/reperfusion injury in adult Wistar rats. J Steroid Biochem Mol Biol. 171:34–42
Gilla, dela