Lahjoita
Textstorlek Font size smaller Font size normal Font size bigger

Melanocytstimulerande hormon (MSH)

Uppdaterad 16.7.2019

Melanocytstimulerande hormon (melanocyte stimulating hormone, MSH) är kroppens peptidhormon som reglerar verksamheten i hudens pigmentceller, d.v.s. i melanocyterna [1]. MSH påverkar även andra celltyper [2, 3] och det finns även tillverkat i olika syntetiska former [4], vilka är analoga med kroppens MSH. Syntetiska former som efterliknar kroppens melanocytstimulerande hormon är t.ex. Melanotan I och Melanotan II, som även kallas för Barbie-drogen. Dessa medel, som tas som spruta eller nässpray, används ofta för att ge huden en brunare färg. Melanotan I är en något dyrare produkt som producerar en brun färg som ser naturligare ut. Melanotan II är billigare och ger en mörkare färg och minskar aptiten [5]. 

Termen Melanotan I och medlets status kan orsaka viss förvirring. Det finns en peptid på marknaden som tidigare var känd som melanotan I. Numera används dock termen afamelanotid för detta medel. Afamelanotid fick försäljningstillstånd i slutet av 2014 och används i medicinska ändamål. Termerna Melanotan I och II används numera när man talar om brunmedel på den svarta marknaden. Afamelanotid har undersökts mer och har konstaterats vara relativt säkert. Samma kan inte sägas om melanotan I och II, eftersom deras tillverkning och försäljning inte regleras eller övervakas [6]. 

MSH påverkar speciellt funktioner i huden. Huden är kroppens största sinnesorgan, som känner av tryck, beröring, temperatur och smärta [7]. Den är uppbyggd i flera lager [7]. Yttersta lagret består av döda och keratiniserade celler och kallas hornlager. Under hornlagret ligger överhuden i vars understa lager finns speciella pigmentceller, melaninproducerande melanocyter. Under överhuden ligger läderhuden, som övergår till det vatten- och fetthaltig underhuslagret utan någon exakt gräns.

MSH påverkar också näringsupptaget [8, 9]. Om kroppen upptar mera näringsämnen än cellerna för tillfället behöver, lagras överskottet som glykogen eller fettvävnad [7]. Mellan måltiderna frigör kroppen energi från dessa förråd. Kroppen reglerar hormonellt frigörningen och lagringen av näringsämnen. α-melanocytstimulerande hormon minskar födointaget [8, 9], vilket kan leda till viktnedgång.

Avsedd medicinsk användning

MSH verkar på många punkter, receptorer, i kroppen, vilket kan ge många olika medicinska användningsmöjligheter [3]. En α-MSH analog (afamelanotid) har t.ex. undersökts för behandling av erytropoetisk protoporfyri (EPP) [8]. Erytropoetisk protoporfyri är en sjukdom med symtom som t.ex. överkänslighet för solljus. α-MSH -analoger har även undersökts för behandling av erektionsproblem.

Egenskaper och funktionsmekanism

Melanocytstimulerande hormon verkar i kroppen genom MC (melanocortin)-receptorer [3]. MC-receptorer finns i flera olika delar av kroppen, vilket förklarar MSH:s mångfaldiga effekter på kroppens funktion. Effekterna kan vara önskade eller upplevas som skadliga. MSH har, utöver hudens pigmentering, konstaterats även påverka bl.a. regleringen av näringsupptaget samt sexualfunktionerna.

Överhudens melanin har en viktig uppgift att skydda hudens celler från skadliga ultravioletta strålar (UV-strålning) [2, 7]. Då huden utsätts för ultravioletta strålar binder melaninet strålarna till sig själv, vilket leder till att melanocyterna aktiveras och börjar producera mer melanin [7]. Då mängden melanin ökar blir hudens färg mörk, dvs. man får en solbränna. Hudens melaninpigment skyddar alltså huden från skador orsakade av ultravioletta strålar [2].

Undersökningar har visat att syntetiskt α-MSH ökar hudens pigmentering [11, 4]. α-MSH har konstaterats avsevärt öka mängden melanin i huden och samtidigt konstaterades hudskador orsakade av UV-strålning minska [4].

α-melanocytstimulerande hormon minskar födointaget [8, 9] För Melanotan II har som biverkningar rapporterats illamående och minskad matlust [11], vilket kan förklara den avmagring som eventuellt uppträder i samband med användning av melanocytstimulerande hormon.

Syntetiskt α-MSH används p.g.a. att det ger huden en brunare färg. Viktminskning och starkare libido är också skäl att använda α-MSH-analoger. Därför kallas också melanotan II -preparatet Barbie-drogen.

Biverkningar

Undersökningar av syntetiska α-MSH-analoger har rapporterat ett flertal biverkningar, som t.ex. illamående, ansiktsrodnad [4, 10, 11,], trötthet [11, 4], kräkning [4], rytmstörningar, svettning, ökad aggressivitet samt spontana erektioner och långvariga erektioner, dvs. priapism. Priapism är en smärtsam utdragen erektion och kan kräva kirurgisk behandling [13]. Hos användarna har man även upptäckt snabbt uppkomna melanomer, orsak-följdrelationen är inte klar [14].

MSH och dess analoger har ett flertal effekter i kroppen. Då man använder MSH-analoger kan man inte vara säker på att endast de effekter man eftersträvar med hormonerna uppträder, utan biverkningar kan också uppträda. Speciellt Melanotan II har fler potentiella biverkningar [6].

Detta beror på att målreceptorer för MSH finns i flera delar av kroppen: injicerat MSH eller en syntetisk analog kan påverka alla dessa receptorer och få till stånd oönskade verkningar. Dessutom är sammansättningarna på analogerna som sälj på Internet, som t.ex. Melanotan II-preparatet, inte kända, och det är därför svårt att uppskatta hur säker en användning är.

Salla Ruuska
Fil.dr, farmaceut

Uppdaterad av
Dopinglinkki

Källor

[1] Tirri R, Lehtonen J, Lemmetyinen R, Pihakaski S & Portin P (2001): Biologian sanakirja. Kustannusosakeyhtiö Otava, Keuru

[2] Thody AJ & Graham A (1998): Does α-MSH Have a Role in Regulating Skin Pigmentation in Humans? Pigment Cell Research. 1998; 11:265-274

[3] Bertolini A, Tacchi R & Vergoni AV. Brain effects of melanocortins. Review. Pharmacological Research. 2009; 59:13-47

[4] Barnetson R, Ooi TKT, Zhuang L, Halliday GM, Reid CM, Walker PC, Humphrey SM & Kleinig MJ. [Nle4-D-Phe7]-α-Melanocyte-Stimulating Hormone Significantly Increased Pigmentation and Decreased UV Damage in Fair-Skinned Caucasian Volunteers. Journal of Investigative Dermatology. 2006; 126:1869-1878

[5] Brennan R, Wells JSG, Van Hout MC. The Injecting use of Image and Performance-Enhancing (IPED) in the General Population. A Systematic Review. Health Soc Care Community. 2017;25(5):1459–1531

[6] Callaghan Lii DJ. A glimpse into the underground market of melanotan. Dermatol Online J. 2018;24(5)

[7] Haug E, Sand O, Sjaastad ØV & Toverud KC (1999): Ihmisen fysiologia. s. 147-154, 323-327, 371-410, 411-422. WSOY, Borgå

[8] Smith GP. The Controls of Eating: A Shift from Nutritional Homeostasis to Behavioral Neuroscience. Nutrition. 2000; 16:814-820

[9] Williams G, Bing C, Cai XJ, Harrold JA, King PJ & Liu XH. The hypothalamus and the control of energy homeostasis. Different circuits, different purposes. Physiology & Behavior. 2001; 74:683-701

[10] Harms JH, Lautenschlager S, Minder CE & Minder EI. Mitigating Photosensitivity of Erythropoietic Protoporphyria Patients by an Agonistic Analog of α-Melanocyte Stimulating Hormone. Photochemistry and Photobiology. 2009; 85:1434-1439

[11] Dorr RT, Lines R, Levine N, Brooks C, Xiang L, Hruby VJ & Hadley ME. Evaluation of Melanotan-II, a Superpotent Cyclic Melanotropic Peptide in a Pilot Phase-I Clinical Study. Life Sciences. 1996; 58:1777-1784.

[12] Dorr RT, Ertl G, Levine N, Brooks C, Bangert JL, Powell MB, Humphrey S & Alberts DS. Effects of a Superpotent Melanotropic Peptide in Combination With Solar UV Radiation on Tanning of the Skin in Human Volunteers. Archives of Dermatology. 2004; 140:827-835

[13] Dreyer B, Amer T, Fraser M. Melanotan-induced priapism: a hard-earned tan. BMJ Case Rep. 2019;12(2)

[14] Habbema L, Halk AB, Neumann M, Bergman W. Risks of unregulated use of alpha-melanocyte-stimulating hormone analogues: a review. Int J Dermatol. 2017;56(10):975–980