Tillväxthormon

Uppdaterad 27.11.2025

Tillväxthormon är ett hormon som utsöndras i pulserande intervaller av hypofysen och som reglerar tillväxt och ämnesomsättning, främst via IGF-1. Inom medicinen används det endast i strikt avgränsade situationer. När det gäller dopinganvändning finns det osäkra bevis för dess fördelar, och nackdelarna kan vara allvarliga.

Effekter på kroppens funktion

Tillväxthormon (somatropin, HGH) är kroppens eget peptidhormon som utsöndras i hypofysens främre lob och som består av 191 aminosyror. Hypofysens främre lob producerar tillväxthormon i pulser och halterna varierar avsevärt under dagen. Största delen av dygnets tillväxthormon produceras 1–2 timmar efter att man somnat. Fysisk stress (t.ex. träning), sömn (cirka 65 % av utsöndringen sker under sömnen), lågt blodsocker/fasta och aminosyror ökar utsöndringen av tillväxthormon, medan högt blodsocker (kolhydrater), glukokortikoider (kronisk stress eller kortisonbehandling) och fria fettsyror dämpar den. Tillväxthormonet stimulerar levern att producera IGF-1, vilket i sin tur hämmar utsöndringen av tillväxthormon genom negativ återkoppling på hypotalamus- och hypofysnivå. Utsöndringen av tillväxthormon är pulserande, och dess naturliga nivåer påverkas av många faktorer, såsom ålder, kön, kroppssammansättning, kost, motion och sömnkvalitet. De naturliga tillväxthormonnivåerna påverkas av flera faktorer, såsom ålder, kön, kroppssammansättning, motion, kost och sömn. Tillväxthormonnivåerna är som högst under barndomen och tonåren. Tillväxthormonnivåerna börjar sjunka med åldern [1, 2, 14, 20].

Tillväxthormon reglerar bl.a. tillväxten. Tillväxthormon verkar i huvudsak via tillväxtfaktorer (IGF-1) som bildas i levern. Tillväxthormon har också effekter som är oberoende av IGF-1. En del effekter är t.o.m. det motsatta till effekterna av IGF, såsom effekten på blodsockret. Tillväxthormonets självständiga anabola effekt är inte helt klar, utan den kräver IGF-1 för att verka effektivt [3, 4].

Tillväxthormon har i kroppen ett flertal olika effekter på kolhydrat- och fettmetabolism. Tillväxthormonet är ett anaboliskt, d.v.s. vävnadbyggande, hormon, som ökat transporten av vissa aminosyror till cellerna och snabbar upp proteinsyntesen samt påverkar kroppens fettmetabolism och vätskebalans. Tillväxthormon effektiverar testosterons och anabola steroiders muskelbyggande effekt [5].

Tillverkningsmetoder

Alla tillväxthormonpreparat som fått försäljningstillstånd i Finland har framställts med rekombinant DNA-teknik.

Försäljning av humant tillväxthormon, tillverkat av hypofysen på döda personer, är på grund av den risk som den dödliga Creutzfeldt-Jacobs sjukdom utgör förbjudet i Finland sedan år 1988. På de svarta marknaderna har det sålts humant tillväxthormon, ofta uppgivet att vara tillväxthormon tillverkat med rekombinant DNA-teknik.

Dosstorlek vid medicinsk användning

Vid medicinskt bruk av tillväxthormon varierar dosen beroende på patientens sjukdom och sjukdomsgrad. Vid behandling av underskott av tillväxthormon hos vuxna är den rekommenderade initialdosen 0,15–0,3 milligram (ca 0,5–1 IU eller IE). Vid långvarigare vård är rekommenderad dos högst 1–1,3 milligram i dygnet (3–4 IU). Den genomsnittliga terapeutiska dosen tillväxthormon för vuxna är 0,67 milligram per dygn (2 IU). Tillväxthormon injiceras ofta under huden en gång om dagen, men nya preparat kan ges en gång i veckan [20].

Medicinsk användning

Tillväxthormon är ett receptbelagt läkemedel som kan ordineras endast av specialistläkare i endokrinologi, barnendokrinologi och barnnefrologi.

Inom medicinen används tillväxthormon främst för vård av tillväxtstörning hos barn som beror av otillräcklig utsöndring av tillväxthormon. Vid något tillfälle vårdas även vuxna med tillväxthormon i fall de konstateras ha avsevärt underskott av tillväxthormon. Detta är dock sällsynt. Den vanligaste orsaken är en hypofystumör eller en skallskada. Innan en användning av tillväxthormon påbörjas bör diagnosen noggrant bekräftas genom olika belastningstester som mäter utsöndringen av tillväxthormon [20]. En läkare kan göra sig skyldig till vårdfel ifall han/hon ordinerar en patient tillväxthormon utan att ha sett honom/henne, och utan noggrann diagnostisering.

En patient som får tillväxthormon bör följas upp noggrant t .ex. genom sköldkörtelfunktionsprov och undersökningar med tanke på glukosintolerans (störning i sockermetabolismen). Kontroll av dosen tillväxthormon rekommenderas alltid ske med sex månaders intervall.

Användning som dopningsmedel

Tillväxthormon är en doping substans enligt förordningen (705/2002) som hänför sig till 16 § första stycket i kapitel 44 i strafflagen.

Vid frivillig dopinganvändning av tillväxthormon är de dagliga doserna ofta 1–2 mg, vilket är tre gånger mer än den naturliga dagliga utsöndringen [15].

Tillväxthormon används på grund av de anabola effekterna [6, 7]. Det antas öka muskelmassan och styrkan samt hjälpa kroppen att anpassa sig till hård fysisk ansträngning och snabba upp återhämtning från skador.

Som motiv för kvinnors användning av tillväxthormon har även förbättrad sömn och ledrörlighet samt förbättrad hudkvalitet och välbefinnande rapporterats, det vill säga så kallade anti-aging-ändamål. [16] Det används ofta ihop med anabola steroider, insulin och IGF-1. Tillväxthormon kan också användas under antagandet att det skulle minska åldersförändringar och förbättra hudens kvalitet.

Tillväxthormon har utöver anabola effekter även en fettförbrännande effekt, eftersom det ökar nedbrytningen av fettcellernas triglycerider och minskar lagringen av fett [1]. Proffscyklister har också använt tillväxthormon på grund av dess lipolytiska effekt för att minska mängden kroppsfett [8].

Tillväxthormon är ett populärt dopingmedel, men dess förbättrande effekt på prestationsförmågan har inte kliniskt kunnat bevisas helt [3]. Huvudresultatet i en systematisk översikt och metaanalys som publicerades 2017 var att tillväxthormon måttligt ökar den fettfria massan och minskar mängden fett, men att det inte ökar muskelstyrkan och inte förbättrar den aeroba kapaciteten hos friska unga människor. Ökningen av den fettfria massan kan till stor del bero på vätskeanrikning. Den största nyttan av tillväxthormon får man troligen av den påskyndade återhämtningen efter träning och förebyggande av skador på grund av ökad kollagensyntes [9]. I denna undersökning användes rent tillväxthormon i måttliga doser. Missbrukade doser är ofta större och tillväxthormon används ofta tillsammans med andra anabola medel. Då är de eventuella effekterna annorlunda. Tillväxthormon fungerar dock riktigt bra hos personer som lider av brist på tillväxthormon [8, 14].

Användningen av tillväxthormon har ökat troligtvis på grund av att det blivit billigare och för att det är enkelt att beställa på internet. Även marknadsföringen av anti-aging-produkter kan ha bidragit till den ökade populariteten. Tillväxthormon kan inte längre bara betraktas som ett dopingmedel som används av elitidrottare [10, 16].

Biverkningar

När tillväxthormon används i terapeutiska doser är de vanligaste biverkningarna led- och muskelsmärtor som beror av vätskeanrikning, samt olika svullnader. Svullnader kan bl.a. ge upphov till förhöjt intrakraniellt tryck eller svullnad i ögonbotten. De kan också ge upphov till karpaltunnelsyndrom.

Tillväxthormonet försvagar insulinets verkan genom att öka glukosproduktionen i levern och minska glukosupptaget i vävnaderna. Samtidigt ökar det nedbrytningen av fettvävnad, vilket leder till att de fria fettsyrorna i blodet stiger och insulinresistensen förstärks. Därför kan blodsockret vid en akut överdos först sjunka (till följd av IGF-1 och insulinresistens). Blodsockret kan dock senare börja stiga när tillväxthormonets diabetogena, insulinresistenta effekt börjar dominera [18].

I en fallstudie hade en person använt en mycket stor engångsdos av tillväxthormon och avled av svår förgiftning [15].

Långvarigt bruk kan orsaka högt blodtryck, hjärtmuskelförtvining, diabetes, akromegali (förstoring av brosk, fingrar och haka) och förgrovning och förtjockning av huden. Risken för vissa cancerformer kan öka (bl.a. sköldkörtel-, bröst-, prostatacancer), men det är man inte säker på [5, 6, 7, 11, 12, 13, 17].

Användning av tillväxthormon kan bidra till utvecklingen av palumboism (steroidmage, hgh-mage, tillväxt i bukområdet). Tillståndet uppstår ofta som en följd av samverkan mellan tillväxthormon, insulin och anabola steroider. Vid höga doser kan tillväxthormon öka tillväxten av inre organ. Som en samverkande effekt växer bukområdet. [19]

Läs mer: Insulin

Läs mer: Insulinliknande tillväxtfaktor (IGF-1)

Kända handelsnamn (11/2025): Omnitrope, Genotropin, Norditropin, Saizen [21]

Timo Seppälä
chefsläkare
Finlands Antidopingkommitté ADK rf (nuvarande SUEK ry)

Uppdaterad av
Dopinglinkki