Du är här

Hjärndoping

14.4.2020

Hjärndoping eller motsvarande nootropika eller ”smart drugs” innebär att friska människor använder läkemedel för att försöka förbättra bland annat koncentrationsförmågan, vaksamheten, uppmärksamheten, minnet, inlärningen eller humöret. Användning av hjärndoping har upptäckts bland annat bland studerande och personer med krävande yrken. Hjärndopingläkemedel används för behandling av olika sjukdomar som Alzheimers sjukdom, ADHD och schizofreni. Medel som används för hjärndoping är bl.a. amfetamin, modafinil, metylfenidat, piracetam, efedrin och pseudoefedrin.

Amfetamin

Amfetamin har länge använts inom medicinen och för nöjesbruk. Amfetamin har en stimulerande effekt på det centrala nervsystemet och har liknande effekt som kokain. Amfetamin är ett medel som bland annat piggar upp, höjer humöret, ökar känslan av energi, minskar aptiten, ökar självsäkerheten och i måttliga doser förbättrar koncentrationsförmågan [8, 20]. Amfetamin används som dopingmedel på grund av sin uppiggande effekt samt för att öka fettförbränningen och träningseffekten.

Biverkningar

Amfetamin stimulerar kroppens funktion, vilket medför risk för livshotande komplikationer. Amfetamin kan orsaka exaltation, oro, aptitlöshet, kramper, rytmstörningar, hypertermi, intrakraniell blödning eller disseminerad intravasal koagulation (DIC-syndrom). Intag av stora doser kan utlösa en psykos. Upprepad användning av amfetamin kan leda till svårt beroende. Toleransen för medlets effekter ökar i takt med användningen [8, 20, 21]. Amfetamin är också vanligt som rusmedel. Det är ett av de mest populära rusmedlen i Finland efter cannabis.

Läs mer om användning av amfetamin som rusmedel: https://paihdelinkki.fi/sv/databank/snabbinfo/amfetamin

Efedrin och pseudoefedrin

Efedrin

Efedrin är en alkaloid som utvinns ut efedraväxter. De flesta efedriner framställs dock syntetiskt. Efedrin är besläktat med amfetamin och har liknande effekt. Efedrin stimulerar det centrala nervsystemet huvudsakligen genom att öka noradrenalinets aktivitet i adrenoreceptorerna och ger en uppiggande effekt [21].

I Finland används det i första hand för tillfällig behandling av täppt näsa. Syftet med dopinganvändning är att ge effekt och explosivitet åt träningarna samt förbättra ansträngningstoleransen och minska trötthet. Efedrin används också för den uppsnabbande effekt det har på ämnesomsättningen och fettförbränningen [4, 22].

Läs mer om efedrin: https://dopinglinkki.fi/sv/faktabank/dopingmedel/efedrin

Pseudoefedrin

Pseudoefedrin är en isomer av efedrin. Pseudoefedrin orsakar inte takykardi eller förhöjt systoliskt blodtryck lika kraftigt som efedrin. Det stimulerar inte heller det centrala nervsystemet lika kraftigt. För att pseudoefedrinet ska ge någon ökande effekt på prestationsförmågan måste doserna vara så stora att biverkningarna sannolikt skulle överskrida en eventuell ökning av prestationsförmågan. Det råder osäkerhet kring pseudoefedrinet förbättrande effekt på prestationsförmågan, men studier visar att det varit effektivare än placebo. Pseudoefedrin ökar bland annat blodflödet i musklerna och minskar trötthet. [8]

Biverkningar

Biverkningar av efedrin är skakningar, hjärtklappning och förhöjt blodtryck. Hos känsliga individer, eller i för stora doser, kan det upphov till tillstånd av förvirring och paranoia, samt allvarlig arytmi (rytmstörningar). I samband med ansträngning kan stora mängder läkemedel ge upphov till värmeslag, allvarliga rytmstörningar i hjärtat och död [9, 21]. Biverkningarna av pseudoefedrin liknar de av efedrin.

Modafinil

Modafinil är ett stimulerande medel, men dess verkningsmekanism skiljer sig från verkningsmekanismerna hos amfetamin och efedrin. Som medicin används det för behandling av narkolepsi och sömnighet samt minnes- och uppmärksamhetsstörningar, Alzheimers sjukdom och depression. Hos friska människor hjälper modafinil till att upprätthålla vakenheten och förhindrar kognitiva problem orsakade av sömnbrist [2, 5, 7].

Modafinil har en uppiggande effekt och ger ökad välbehagskänsla, men bevisen på dess eurforiska effekt när det intas via munnen är svaga. Användarna kan eftersträva snabbare effekter genom att sniffa malda tabletter. Modafinil är alldeles för olösligt för att användas intravenöst. Modafinil minskar aptiten och de vanligaste biverkningarna är yrsel, sömnsvårigheter, magont, illamående och matsmältningsstörningar [2, 5].

Verkningsmekanism

Modafinil verkar på flera olika ställen i hjärnan. Dess sannolikt viktigaste vakenhetshöjande effekt är på mellanhjärnans botten i hypotalamus, där det aktiverar de för reglering av sömn-vakenhetstillstånd viktiga nervbanor som använder orexiner, eller hypokretiner, som transmittorämnen. Det aktiverar också de sympatiska alfa-1-receptorerna i centrala nervsystemet, ökar verksamheten hos de stimulerande glutamin- och histamintransmittorämnena samt förstärker effekten av serotonin i hjärnbarken. Det minskar även verksamheten hos inhibitoriska nervceller som använder gamma-aminosmörsyra som transmittorämne. Modafinil absorberas väl från tarmarna, metaboliseras i levern och har en halveringstid på 10–14 h. Den högsta halten är i plasma 2–4 h efter intag. Substansens exakta vakenhetshöjande mekanismer är ännu inte helt kända [2, 5, 7].

Biverkningar

Modafinil kan ge välbehagskänsla och beroende, men i betydligt minde utsträckning är vad som är fallet för amfetamin. Det tolereras väl vid terapeutiska doser, men biverkningar kan uppträda i form av sömnlöshet, huvudvärk, nervositet, ångest, aggressivitet, förhöjt blodtryck och hjärtproblem [2, 5, 13].

Metylfenidat

Metylfenidat är ett stimulerande medel och en vanlig ADHD-medicin. Det används också för behandling av narkolepsi och hjärnskador [24, 25]. Metylfenidat kan också höja den kognitiva prestationsförmågan och används därför som hjärndopingmedel. Det absorberas långsamt vid oralt intag och dess euforiserande effekt är svag. Metylfenidat används också som rusmedel och i takt med att medicinanvändningen blir allt vanligare ökar också missbruket av det.

Läs mer om användning av metylfenidat som rusmedel (på finska): https://paihdelinkki.fi/fi/tietopankki/tietoiskut/laakkeet/metyylifenidaatti-concerta-ritalin-paihdekaytossa

Biverkningar

Metylfenidat har flera allmänt kända biverkningar. De inkluderar bland annat övre luftvägsinfektioner, aptitlöshet, nedsatt aptit, något nedsatt viktutveckling och nedsatt längdtillväxt. Det kan dessutom orsaka agitation, ångest, depression, irritation, humörsvängningar, muskelryckningar, smärtor i övre buken, diarré, illamående, magbesvär, kräkningar, muntorrhet och matsmältningsstörningar [24, 25].

Piracetam

Piracetam är ett stimulerande medel som används bland annat för behandling av Alzheimers och Parkinsons sjukdom samt muskelryckningar [23]. Piracetam kan ha en minnesförstärkande effekt även hos friska människor.
Verkningsmekanism

Farmakoterapeutiskt hör piracetam till gruppen psykostimulantia och nootropika. Strukturellt är det ett derivat av GABA. Den exakta verkningsmekanismen hos piracetam är inte känd. Det har eventuellt neuroprotektiva egenskaper, som utövas genom preparatets effekt på cellmembranet. Piracetam har konstaterats binda till fosfolipidernas polära del i cellmembranet, vilket antas främja ATP-produktion, neurotransmission och aktiviteten hos sekundära budbärare. Piracetam elimineras snabbt via njurarna och har en halveringstid på 4–6 h hos friska unga vuxna [22].

Biverkningar

Piracetam kan ge biverkningar som t.ex. hyperkinesi, sömnighet, ataxi, balansstörningar, huvudvärk, sömnlöshet, magont, diarré, kräkningar, klåda och hudutslag. Några livshotande biverkningar av medlet har inte observerats [23].

Koffein

Koffein är en lagligt använd kemisk förening som förekommer i växter och som påverkar människans centrala nervsystem. Koffeinets kemiska namn är 1,3,7-trimetylxantin.  Numera tillsätts koffein i många livsmedel. Koffein är en naturlig beståndsdel i kaffe samt i te och kakao. Det tillsätts konstgjort i t.ex. energidrycker, coladrycker och energibars [14.] Koffeinets effekt syns snabbt cirka en halvtimme efter intag. Det absorberas från matsmältningskanalen till blodet och halveras inom cirka 3–6 timmar. Koffein stimulerar det centrala nervsystemet, vilket visar sig som en uppiggande effekt. Koffein verkar i hjärnan genom adenosreceptorn, och hos vuxna räcker 1–2 koppar kaffe för att få till stånd en uppiggande effekt. Koffein har eventuellt positiva effekter under idrottsprestationer av uthållighetstyp, vilket baseras på en påskyndad fettämnesomsättning och påskyndad användning av glykogen [16]. Det kan också ha positiva effekter vid gymträning och reducering av muskelsmärta efteråt [15]. Koffeinets effekter vid förbättring av motionsprestation är dock enligt en färsk studie också beroende av den individuella reaktionsförmågan, varför individspecifika studier rekommenderas i framtiden [17].

Biverkningar

Koffein är en kemikalie och dess verkningsmekanismer liknar de hos läkemedel. Vid användning av stora mängder har det biverkningar, som koffeinförgiftning. Symtomen är oro, illamående, darrningar och hjärtklappning. Vid svår förgiftning förekommer också kramper. Förgiftningssymtom kan utvecklas om det dagliga intaget av koffein överskrider 400 mg. Vanligast är att förgiftningssymtom uppträder hos vuxna vid en daglig dos på cirka 600 mg [14]. Barn och unga får lättare biverkningar av koffein än vuxna. Symtom på koffeinförgiftning har upptäckts hos barn och unga redan vid doser på 160–200 mg [14, 18]. Användningen av energi-, sport- och hälsodrycker rekommenderas därför inte till koffeinkänsliga, gravida eller barn under 15 år [20]. Gravida kvinnor bör inte dricka mer än två koppar kaffe per dag [19]. Det utvecklande fostret kan inte hantera koffein normalt. Därför bör gravida kvinnors koffeinintag vara under 300 mg per dygn [14].

Ville Leskinen

Magister i hälsovetenskaper, Dopinglinkki
 

  1. Bahrke MS, Yesalis CE. Performance Enhancing Substances in Sport and Exercise. Human Kinetics. 2002 
     
  2. Battleday RM, Brem AK. Modafinil for Cognitive Neuroenhancement in Healthy Non-Sleep-Deprived Subjects: A Systematic Review. Eur Neuropsycopharmacol. 2016; 26(2):391
     
  3. Docherty JR. Pharmacology of Stimulants Prohibited by the World Anti-Doping Agency (WADA). Br J Pharmacol. 2008;154(3):606–622
     
  4. Kumar R. Approved and Investigational Uses of Modafinil: An Evidence-Based Review.  Drugs. 2008;68(13):1803-39
     
  5. Minzenberg MJ, Carter CS. Modafinil: A Review of Neurochemical Actions and Effects on Cognition. Neuropsychopharmacology. 2008;33(7):1477-502
     
  6. Ragan CI, Bard I, Singh I. What Should We Do About Student Use of Cognitive Enhancers? An Analysis of Current Evidence. Neuropharmacology. 2016; 64:588–595
     
  7. Rang HP, Ritter JM, Flower RJ, Henderson G. Rang & Dale’s Pharmacology. 2016 (8. painos). Elsevier
     
  8. Trinh KV, Kim J, Ritsma A. Effect of Pseudoephedrine in Sports: A Systematic Review. BMJ Open Sport Exerc Med. 2015;1: e000066
     
  9. Soni MG, Carabin IG, Griffiths JC, Burdock GA. Safety of Ephedra: Lessons Learned. Toxicol Left. 2004;150(1):97–110
     
  10. Spiller HA, Borys D, Griffith JR, Klein-Schwartz W, Aleguas A, Sollee D, Anderson DA & Sawyer TS. Toxicity From Modafinil Ingestion. Clinical Toxicology. 2009;47(2):153-6
     
  11. Mustajoki, P. 2019. Kofeiini ja terveys. Lääkärikirja Duodecim. Saatavilla: https://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk01123
     
  12. Duncan, M, Oxford S. Acute caffeine ingestion enhances performance and dampens muscle pain following resistance exercise to failure. J Sports Med Phys Fitness. 2012 Jun;52(3):280-5.
     
  13. Spriet L.L. & Howlett R.A. 2000. Nutrition and exercise: caffeine. Teoksessa Maughan (toim.) Nutrition in Sports, 379-392
     
  14. Mesquita N, Ricardo N, Cronin NJ, Kyröläinen H, Hintikka J. Effects of caffeine on neuromuscular function in a non-fatiguedstate and during fatiguing exercise
     
  15. Seifert S,  Schaechter J,  Hershorin E, Lipshultz S. Health Effects Of Energy Drinks On Children, Adolescents, And Young Adults. Pediatrics 2011;127:511-28.
     
  16. Ruokavirasto. 2020. Kahvi ja tee. Saatavilla: https://www.ruokavirasto.fi/teemat/terveytta-edistava-ruokavalio/ruoka-a...
     
  17. Ruokavirasto. 2020. Virvoitusjuomat ja energiajuomat. Saatavilla: https://www.ruokavirasto.fi/teemat/terveytta-edistava-ruokavalio/ruoka-a...
     
  18. Huttunen O. 2017. Huumemyrkytyksen lääkehoito. Saatavilla: https://www.terveyskirjasto.fi/kotisivut/tk.koti?p_artikkeli=lam00089&p_...
     
  19. Alho, Hannu (2012): “Amfetamiini- ja kokaiinimyrkytys”. Teoksessa “Huume- ja lääkeriippuvuudet” (toim. Seppä, Kaija; Aalto, Mauri; Alho, Hannu & Kiianmaa, Kalervo). Duodecim, Helsinki.
     
  20. Powers M. Ephedra and its application to sport performance: another concern for the athletic trainer? J Athl Train. 2001;36(4):420–424
     
  21. Duodecim lääketietokanta. 2019. Efedriini. Terveysportti.
     
  22. Malykh, A, Sadaie R. Piracetam and Piracetam-Like Drugs: From Basic Science to Novel Clinical Applications to CNS Disorders. 2010; 70 (3): 287-312.
     
  23. Duodecim lääketietokanta. 2019. Nootropil. Terveysportti.
     
  24. Fimea. 2014. Ritalin. Saatavilla: https://www.fimea.fi/documents/160140/744738/27855_Ritalin_RMP_summary-F...
     
  25. Dynamed. 2020. Methylphenidate: Drug information.


Var den här artikeln till hjälp?
Totala antalet av rösterna 67.