Lahjoita
Textstorlek Font size smaller Font size normal Font size bigger

Tillväxthormon

Uppdaterad 22.7.2019

Effekter på kroppens funktion

Tillväxthormon (somatropin, HGH) är kroppens eget peptidhormon som utsöndras i hypofysens främre lob och som består av 191 aminosyror. Hypofysens främre lob producerar tillväxthormon i pulser och halterna varierar avsevärt under dagen. Största delen av dygnets tillväxthormon produceras 1–2 timmar efter att man somnat. Flera stimuli såsom ålder, kön, kroppens sammansättning, motion, kost och sömn påverkar de naturliga halterna av tillväxthormon [1, 2].

Tillväxthormon reglerar bl.a. tillväxten. Tillväxthormon verkar i huvudsak via tillväxtfaktorer (IGF-1) som bildas i levern. Tillväxthormon har också effekter som är oberoende av IGF-1. En del effekter är t.o.m. det motsatta till effekterna av IGF, såsom effekten på blodsockret. Tillväxthormonets självständiga anabola effekt är inte helt klar, utan den kräver IGF-1 för att verka effektivt [3, 4].

Tillväxthormon har i kroppen ett flertal olika effekter på kolhydrat- och fettmetabolism. Tillväxthormonet är ett anaboliskt, d.v.s. vävnadbyggande, hormon, som ökat transporten av vissa aminosyror till cellerna och snabbar upp proteinsyntesen samt påverkar kroppens fettmetabolism och vätskebalans. Tillväxthormon effektiverar testosterons och anabola steroiders muskelbyggande effekt [5].

Tillverkningsmetoder

Alla tillväxthormonpreparat som fått försäljningstillstånd i Finland har framställts med rekombinant DNA-teknik.

Försäljning av humant tillväxthormon, tillverkat av hypofysen på döda personer, är på grund av den risk som den dödliga Creutzfeldt-Jacobs sjukdom utgör förbjudet i Finland sedan år 1988. På de svarta marknaderna har det sålts humant tillväxthormon, ofta uppgivet att vara tillväxthormon tillverkat med rekombinant DNA-teknik.

Dosstorlek vid medicinsk användning

Vid medicinskt bruk av tillväxthormon varierar dosen beroende på patientens sjukdom och sjukdomsgrad. Vid behandling av underskott av tillväxthormon hos vuxna är den rekommenderade initialdosen 0,15–0,3 milligram (ca 0,5–1 IU eller IE). Vid långvarigare vård är rekommenderad dos högst 1–1,3 milligram i dygnet (3–4 IU). Den genomsnittliga terapeutiska dosen tillväxthormon för vuxna är 0,67 milligram per dygn (2 IU).

Medicinsk användning

Tillväxthormon är dopingmedel i enligt med 44 kap. 16 § strafflagen 1 moments förordning (705/2002). Tillväxthormon är ett receptbelagt läkemedel som kan ordineras endast av specialistläkare i endokrinologi, barnendokrinologi och barnnefrologi.

Inom medicinen används tillväxthormon främst för vård av tillväxtstörning hos barn som beror av otillräcklig utsöndring av tillväxthormon. Vid något tillfälle vårdas även vuxna med tillväxthormon i fall de konstateras ha avsevärt underskott av tillväxthormon.

Innan en användning av tillväxthormon påbörjas bör diagnosen noggrant bekräftas genom olika belastningstester som mäter utsöndringen av tillväxthormon. En läkare kan göra sig skyldig till vårdfel ifall han/hon ordinerar en patient tillväxthormon utan att ha sett honom/henne, och utan noggrann diagnostisering.

En patient som får tillväxthormon bör följas upp noggrant t .ex. genom sköldkörtelfunktionsprov och undersökningar med tanke på glukosintolerans (störning i sockermetabolismen). Kontroll av dosen tillväxthormon rekommenderas alltid ske med sex månaders intervall.

Missbruk

Tillväxthormon används på grund av de anabola effekterna [6, 7]. Det antas öka muskelmassan och styrkan samt hjälpa kroppen att anpassa sig till hård fysisk ansträngning och snabba upp återhämtning från skador. Tillväxthormon används sällan ensamt. Det används ofta ihop med anabola steroider, insulin och IGF-1. Tillväxthormon kan också användas under antagandet att det skulle minska åldersförändringar och förbättra hudens kvalitet.

Tillväxthormon har utöver anabola effekter även en fettförbrännande effekt, eftersom det ökar nedbrytningen av fettcellernas triglycerider och minskar lagringen av fett [1]. Proffscyklister har också använt tillväxthormon på grund av dess lipolytiska effekt för att minska mängden kroppsfett [8].

Tillväxthormon är ett populärt dopingmedel, men dess förbättrande effekt på prestationsförmågan har inte kliniskt kunnat bevisas helt [3]. Huvudresultatet i en systematisk översikt och metaanalys som publicerades 2017 var att tillväxthormon måttligt ökar den fettfria massan och minskar mängden fett, men att det inte ökar muskelstyrkan och inte förbättrar den aeroba kapaciteten hos friska unga människor. Ökningen av den fettfria massan kan till stor del bero på vätskeanrikning. Den största nyttan av tillväxthormon får man troligen av den påskyndade återhämtningen efter träning och förebyggande av skador på grund av ökad kollagensyntes [9]. I denna undersökning användes rent tillväxthormon i måttliga doser. Missbrukade doser är ofta större och tillväxthormon används ofta tillsammans med andra anabola medel. Då är de eventuella effekterna annorlunda. Tillväxthormon fungerar dock riktigt bra hos personer som lider av brist på tillväxthormon [8].

Användningen av tillväxthormon har ökat troligtvis på grund av att det blivit billigare och för att det är enkelt att beställa på internet. Tillväxthormon kan inte längre bara betraktas som ett dopingmedel som används av elitidrottare [10].

Biverkningar

När tillväxthormon används i terapeutiska doser är de vanligaste biverkningarna led- och muskelsmärtor som beror av vätskeanrikning, samt olika svullnader. Svullnader kan bl.a. ge upphov till förhöjt intrakraniellt tryck eller svullnad i ögonbotten. De kan också ge upphov till karpaltunnelsyndrom.

Akut överdosering kan först leda till hypoglykemi (lågt blodsocker) och t.o.m. koma. Senare kan hyperglykemi (högt blodsocker) uppträda. Långvarigt bruk kan orsaka högt blodtryck, hjärtmuskelförtvining, diabetes, akromegali (förstoring av brosk, fingrar och haka) och förgrovning och förtjockning av huden. Risken för vissa cancerformer kan öka (bl.a. sköldkörtel-, bröst-, prostatacancer), men det är man inte säker på [5, 6, 7, 11, 12, 13].

Kända handelsnamn (9/2014): Omnitrope, Genotropin.

Timo Seppälä
chefsläkare
Finlands Antidopingkommitté ADK rf (nuvarande SUEK ry)

Uppdaterad av
Dopinglinkki

Källor

[1] Sane T. Aivolisäkkeen etulohko. 2010. I verket: Dunkel L. Sane T, Välimäki M. Endokrinologia. Duodecim. (2:a upplagan)

[2] Velloso C. Regulation of muscle mass by growth hormone and IGF-1. Br J Pharmacol. 2008;154(3):557-568

[3] Anderson LJ, Tamayose JM, Garcia JM. Use of growth hormone, IGF-1 and insulin for anabolic purpose: Pharmacological basis, methods of detection and adverse effects. Mol Cell Endorcinol. 2017: S0303–7207(17)30337–4

[4] Dunkel L. 2010. Kasvuhormoni – kasvurustojärjestelmä. I verket: Välimäki M, Sane T, Dunkel L. Endokrinologia. Duodecim Oppiportti

[5] Karila, Karjalainen, Mäntysaari, Viitasalo, Seppälä. Anabolic androgenic steroids produce dose-dependent increase in left ventricular mass in power athletes, and this effect is potentiated by concomitant use of growth hormone. International Journal of Sport Medicine. 2003; 24: 337–343

[6] Neely & Rosenfeld. Use and abuse of human growth hormone. Annual Review of Medicine. 1994; 45: 407–20

[7] Segura, Gutiérrez-Gallego, Ventura, Pascual, Bosch, Such-Sanmartín, Nikolovski, Pinyot & Pichini. Growth hormone in sport: beyond Beijing 2008. Therapeutic Drug Monitoring. 2009; 31(1): 3–13

[8] Holt R, Sönksen P. Growth hormone, IGF-1 and insulin and their abuse in sport. Brit J Pharmacol. 2008; 154:542–556

[9] Hermansen K, Bengtsen M, Kjær M, Vestergaard P, Jørgensen JOL. Impact of GH administration on athletic performance in healthy young adults: A systematic review and meta-analysis of placebo-controlled trials. Growth Horm IGF Res. 2017; 34:38–44

[10] Brennan B, Kanayama G, Hudson J, Pope Jr H. Human growth hormone abuse in male weightlifters. Am J Addict. 2011;20(1):9-13

[11] Karila, Koistinen, Seppälä, Koistinen & Seppälä. Growth hormone induced increase in serum IGFBP-3 level is reversed by anabolic steroids in substance abusing power athletes. Clinical Endocrinology. 1998; 49: 459–463

[12] Nicholls A, Holt R. Growth hormone and insulin-like growth factor-1. Front Horm Res. 2016; 47:101–14

[13] Pope H, Wood R, Rogol A, Nyberg F, Bowers L, Bhasin S. Adverse health consequences of performance-enhancing drugs: an endocrine society scientific statement. Endocr Rev. 2014;35(3):341-375