Istukka- hormoni

Du är här

Placentahormon (HCG)

Uppdaterad 9.8.2109

Placentahormon (koriongonadotropin, human chorionic gonadotropin, HCG) uppträder i moderns kropp under graviditeten. Det kan isoleras från gravida kvinnors urin. Till sin struktur och sina effekter påminner det om det luteiniserande hormon (LH) som hypofysen avsöndrar (LH) [1]. Placentahormonets fysiologiska betydelse under graviditeten är att upprätthålla graviditeten genom att stimulera utsöndringen av progesteron, och i mindre utsträckning även estradiol.

Olika tumörer och cancerformer, som gynekologiska och urologiska cancerformer, utsöndrar också placentahormon. Blod- och urinprovets placentahormonhalt tyder alltså på graviditet eller vissa tumörer [2].

Medicinsk användning

Placentahormon används i medicinsk form vid fertilitetsvård av kvinnor i allmänhet som engångsinjektion (dos på 5 000–10 000 internationella enheter, IU) [3].

Hos män kan placentahormon användas vid fertilitetsvård eller behandling av kryptorkism eller försenad pubertet, eftersom placentahormon stimulerar produktionen av testosteron i testiklarna.  Då det används i terapeutiskt syfte på män är doserna av placentahormon 1000–2000 IU 2–3 gånger i veckan under minst 3 månader [3, 4].

Placentahormonets effekter på män har studerats ända sedan 1950-talet och det har visat sig höja testosteronnivåerna effektivt. Till skillnad från t.ex. klomifen verkar placentahormon direkt på testiklarna och inte indirekt via hypofysen och orsakar snabb respons på testosteronproduktionen. Placentahormon kan också betraktas som en hörnsten i manlig infertilitetsbehandling. Å andra sidan förhindrar dess pris, administrering under huden och korta halveringstid att den används som primärt läkemedel vid behandling av hypogonadism [5, 6]. Placentahormon rekommenderas dock inte för behandling av långsiktig hypogonadism (nedsatt testosteron), eftersom man inte säkert känner till dess eventuella biverkningar. Det kan dock användas tillfälligt vid behandling av hypogonadism för att förbättra fertiliteten [7].

Användning som dopingmedel

Placentahormon är dopingmedel i enligt med 44 kap. 16 § strafflagen 1 moments förordning (705/2002).

Personer som använder anabola steroider vill med hjälp av placentahormon förhindra det hormonstopp som steroidkuren kan ge upphov till och få igång kroppens egen testosteronproduktion [8, 9]. Placentahormon antas även ha en mild anabol effekt, d.v.s. ge muskeltillväxt och ökad styrka. I likhet med kroppens egna luteiniserande hormon ökar det nämligen utsöndring av testosteron i testiklarna. Placentahormontillskott höjer inte testosteronet eller höjer det mycket lite hos kvinnor, så kvinnor har knappast någon nytta av att använda placentahormon [2].

Placentahormon kombinerat med antiöstrogener kan återställa spermieproduktionen nästan helt på cirka fem månader om den bakomliggande orsaken är infertilitet som orsakats av anabola steroider [10]. Det viktigaste sättet att återhämta sig från hormonminskning och infertilitet är dock att sluta använda testosteron och anabola steroider. Man kan påskynda återhämtningen med placentahormon. Om man däremot inte slutar använda testosteron verkar det som om samtidig användning av placentahormon under testosteronsubstitutionsbehandling upprätthåller testiklarnas testosteronproduktion. Doserna har då varit 250–500 IU varannan dag [5].

Motsatta effekter har dock också upptäckts i undersökningar. Samtidig användning av placentahormon och anabola steroider (i stora doser) har visat sig försämra kvaliteten på sädesvätskan ytterligare [8].

Om användningen av anabola steroider har fortsatt i flera år med stora doser kan placentahormonet öka testosteronnivåerna, men betydligt mindre än hos personer som aldrig har använt anabola steroider [11]. Åldern kan också ha betydelse för placentahormonets effekt [12].

Biverkningar

Hormonella störningar kan eventuellt uppträda som biverkningar vid användning av placentahormon [13]. Därför rekommenderas det att placentahormon endast ges under överseende av specialistläkare eller läkare som är verksam på sjukhus som är specialiserat inom det aktuella området.

Placentahormon orsakar mer sällan hälsorisker hos kvinnor. Däremot kan det öka risken för flerbörd samt ovariellt hyperstimuleringsyndrom (OHSS) hos kvinnor [2, 3].

Om män som får placentahormonvård har latent eller symptomgivande hjärtsvikt, störningar i njurfunktionen, epilepsi eller migrän, måste patienten övervakas noggrant, eftersom en ökad androgenproduktion kan förvärra eller förnya nämnda tillstånd. Förhöjd androgenproduktion kan även orsaka gynekomasti [3, 14].

Andra möjliga biverkningar är svullnad, ömhet i brösten (även hos män) och i sällsyntare fall blodpropp [3, 15].

Skadorna av långtidsanvändning är inte särskilt kända och mer forskning behövs kring detta [4, 7].

Kända handelsnamn (8/2019): Novarel, Pregnyl, Profasi, Ovidrel.

 

Timo Seppälä
chefsläkare
Finlands Antidopingkommitté ADK rf (nuvarande SUEK ry)

Uppdaterad av
Dopinglinkki

 

[1] Huupponen R. 2018. Gonadotropiinit. Lääketieteellinen farmakologia ja toksikologia. Duodecim läkemedelsdatabas. Terveysportti

[2] Handelsman D. The rationale for banning human chorionic gonadotropin and estrogen blockers in sport. J Clin Endo Metab. 2006;91(5):1646–1653

[3] Duodecim läkemedelsdatabas. 2019. Koriongonadotropin. Terveysportti

[4] Bu Q, Pan Z, Jiang S, Wang A, Cheng H. The effectiveness of hCG and LHRH in boys with cryptorchidism: A meta-analysis of randomized controlled trials. Horm Metab Res. 2016;48(5):318–24

[5] Tatem A, Beilan J, Kovac J, Lipshultz L. Management of anabolic steroid-induced infertility: Novel strategies for fertility maintenance and recovery. World Mens Health. 2019;37: e16

[6] Ring J, Lwin A, Köhler T. Current medical management of endocrine-related male infertility. Asian J Androl. 2016;18(3):357–363

[7] Dohle G, Arver S, Bettocchi C, Jones T, Kliesch S. European Association of Urology Guidelines for Male Hypogonadism. 2017

[8] Karila, Hovatta, Seppälä. Concomitant abuse of anabolic androgenic steroids and human chorion gonadotropin impairs spermatogenesis in power athletes. International Journal of Sports Medicine. 2004; 25: 257–263

[9] Stenman, Hotakainen, Alfthan. Gonadotropins in doping: pharmacological basis and detection of illicit use. British Journal of Pharmacology. 2008; 154(3): 569–83

[10] Wenker E, Dupree J, Langille G, Kovac J, Ramasamy R, Lamb D, Mills J, Lipshultz L. The use of HCG-based combination therapy for recovery of spermatogenesis after testosterone use. J Sex Med. 2015;12(6):1334–7

[11] Flanagan J, Lehtihet M. The response to gonadotropin-releasing hormone and hCG in men with prior chronic androgens steroid abuse and clinical hypogonadism. Horm Metab. 2015;47(09):668–673

[12] Kohn T, Louis M, Pickett S, Lindgren M, Kohn J, Pastuszak A, Lipshultz L. Age and duration of testosterone therapy predict time to return of sperm count after hCG therapy. Fertil Steril. 2017;107(2):351–357

[13] Binder, Dittrich, Einhaust, Krieg, Müller, Strauss, Beckmann, Cupisti. Update on ovarian hyperstimulation syndrome: part 2--clinical signs and treatment. International Journal of Fertility and Women’s Medicine. 2007; 52(2–3): 69–81

[14] Zitzmann M, Nieschlag E. Hormone substitution in male hypogonadism. Mol Cell Endocrinol. 2000;161(1–2):73–88

[15] Thorsson, Christiansen, Ritzén. Efficacy and safety of hormonal treatment of  cryptorchidism: current state of the art. Acta Paediatr. 2007;96(5):628-30.



Var den här artikeln till hjälp?
Du röstade 2. Totala antalet av rösterna 1412.