Du är här

Androgener och testosteronersättningsbehandling

30.8.2019

Sambandet mellan missbruk av anabola steroider och steroider och hormonella störningar har bevisats i flera vetenskapliga studier [1, 2, 5]. Hos män försvagas kroppens egen hormonproduktion och hos kvinnor stiger mängden testosteron högre än normalt, vilket orsakar ökade maskulina drag, som mindre bröst, mörkare röst eller ökad behåring. Hos män kan upphörande eller minskning av den egna hormonproduktionen normalt sett leda till sexual- och könsproblem, humörproblem, blodsockerstörningar samt störningar i sköldkörtelfunktionen [6].

Testosteronersättningsbehandling är huvudsakligen en medicinsk behandling som ska ges som ersättning för minskad testosteronproduktion som uppstår med åldern. Hos män ger mängden totaltestosteron i serumet en pålitlig bild av störningar i testosteronproduktionen.  Referensvärdena för testosteron i serumet är hos unga vuxna män 10–35 nmol/l. Hos äldre män är den nedre referensgränsen något lägre. Låga halter (under 8 nmol/l) kombinerat med kliniska symtom tyder på testosteronbrist [7]. De kliniska symtomen är nedsatt libido och potens, erektionsstörningar, minskad muskelstyrka och -massa, ökad fetthalt i kroppen, nedsatt bentäthet samt psykiska symtom som depression [7].

Ersättningsbehandling eller egenbehandling

Testosteronsbehandlingstester ska föregås av ändamålsenliga diagnostiska utredningar och utredningar som utesluter sjukdomar. Testosteronet i serum ska fastställas på ett pålitligt sätt med t.ex. vätskekromatografi-masspektrometri. Det rekommenderas att testet upprepas med flera morgonprov [7]. Testosteronersättningsbehandling är inte riskfritt. Det kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, slå ut kroppens egen testosteronproduktion eller fördröja behandlingen av den verkliga organiska sjukdomen om orsaken till testosteronbristen inte utreds. Riskerna rör dock inte de som diagnostiserats med testosteronbrist [4].

Vid motionsdoping kan det förekomma egenersättningsbehandling, som normal sett beror på att den egna testosteronproduktionen slagits ut. Nödvändiga redskap och testosteron beställs ofta olagligt på nätet eller skaffas via andra olagliga kanaler.  Olagligt införskaffade medel kan innehålla orenheter och ersättningsbehandling utan läkarövervakning är aldrig riskfritt. Vid medicinsk behandling beaktas alltid eventuella hjärt-, njur- och leversjukdomar samt andra sjukdomar som kan påverka ersättningsbehandlingens säkerhet. Egenbehandling är också alltid förenad med injektionsrisker. Fel injektionsmetod eller injektionspunkt kan orsaka hälsoskadliga följder såsom infektioner eller bölder.  Inledandet av en testosteronersättningsbehandling bör alltid utvärderas individuellt med en läkare.

Mängden testosteronersättningsbehandlingar ökar

I Finland har antalet läkarordinerade recept på testosteronersättningsbehandling enligt Fpa:s statistik mer än fördubblats mellan 2008–2018 (ca 32 000 → ca 74 000) [3]. Faktorerna som påverkar ökningen av antalet ersättningsbehandlingar kan vara bland annat bättre identifiering av testosteronbrister och ökad kunskap om effekterna av testosteronbrist. Enligt Metso [4] är en betydande anledning till ökningen av ersättningsbehandlingar avvänjningsbesvär i samband med att man slutar använda dopingmedel.  Testosteronbrister som orsakas av dopingmedelstester brukar oftast återställas av sig själv så att ingen ersättningsbehandling krävs. En del kan däremot få mer långvarig nedsättning av libidon, trötthet eller barnlöshet.

Ville Leskinen

Magister i hälsovetenskaper, Dopinglinkki

 

[1] Burger HG. Androgen production in women. Fertil Steril. 2002;77: S3–5
 
[2] Kadi F. Cellular and molecular mechanisms responsible for the action of testosterone on human skeletal muscle. A basis for illegal performance enhancement. Br J Pharmacol. 2008;154(3):522–528
 
[3] Testosteronin saajat ja reseptitiedot. 2019. Kelasto-raportti.
 
[4] Metso S. Testosteronikokeilujen aiheuttamat haitat ja kulut kuriin. Pääkirjoitus Lääkärilehdessä 3/2016. Saatavilla: http://www.potilaanlaakarilehti.fi/uutiset/testosteronikokeilujen-aiheut...
 
[5] Perheentupa A, Rönkä R. Testosteronihoito vaarantaa siittiötuotannon. Duodecim. 2009; 125:821–3
 
[6] Sarikaya H, Peters C, Schulz T, Schönfelder, Michna H. 2007. Biomedical Side Effects of Doping. International Symposium Munich, Germany. “Harmonising the Knowledge About Biomedical Side Effects of Doping” -Project of the European Union
 
[7] Vehkavaara S. Ikääntyvien miesten testosteronikorvaushoito. Sosiaali- ja terveysministeriö. Saatavilla: http://www.julkari.fi/handle/10024/132039


Var den här artikeln till hjälp?
Totala antalet av rösterna 199.