Du är här

Statistikförd dopingbrottslighet

Största delen av dopingbrottsligheten är dold och kommer aldrig till myndigheternas kännedom. Dopingbrotten upptäcks framför allt på grund av de brottsbekämpande myndigheternas egen verksamhet. Intensiteten hos polisens och Tullens kontroll påverkar på ett märkbart sätt mängden och dragen hos den statistikförda dopingbrottsligheten.

Dopingmedel importeras av såväl enskilda människor som av organiserade kriminella grupper som eftersträvar bra och snabb brottsnytta. Smugglingen av dopingmedel utgör vid sidan om narkotikabrott en mycket beaktansvärd del av organiserade kriminella gruppers verksamhet.

Dopingmedel skaffas till Finland främst genom nätbutiker. Näthandeln utgör en väsentlig del av den illegala dopinghandeln såväl internationellt som lokalt.  Både enskilda aktörer och organiserad brottslighet deltar i näthandeln av dopingmedel.

Dopingbrott som utreds av polisen avslöjas ofta i samband med annan brottsutredning eller trafikövervakning. Tre av fyra dopingbrott som utreds av Tullen avslöjas i post- och kurirposttrafiken från utlandet, resten i fartygs-, tåg-och flygtrafiken, vid husrannsakningar eller i samband med annan utredning. Flest beslagtagningar görs i utlandsposten på Helsingfors-Vanda flygplats.

De vanligaste ursprungs- och sändningsländerna

Dopingmedel kommer till Finland från såväl Europa som från länder längre bort. Personen som beställer vet ofta inte alls var i världen medlet har tillverkats och förpackats. De vanligaste ursprungs- och sändningsländerna varierar årligen. De vanligaste ursprungsländerna för post- och kurirförsändelser innehållande dopingmedel under 2018 var Polen och USA, som båda stod för 18 procent av samtliga fall. De näst vanligaste länderna var Storbritannien (10 procent) och Ungern (9 procent). Från Singapore kom åtta procent av försändelserna och enstaka försändelser kom från flera olika ursprungsländer.

De flesta som misstänktes för dopingbrott var finska medborgare. Irakiska, ryska och polska medborgare misstänktes i några fall och andra länders medborgare var bland de misstänkta endast i enstaka dopingbrott.

I oktober 2018 beslagtog Posttullen en stor mängd dopingmedel från två postpaket som var adresserade till samma mottagare. Postpaketen hade skickats från Bulgarien och hade en total vikt på 21 kilo. Från paketen beslagtogs totalt 3 830 ampuller och 1 850 tabletter anabola steroider samt testosteron. Denna mängd skulle räcka till i genomsnitt 269 användningsomgångar, och dess värde på gatan hade varit cirka 25 000 euro. Från det andra paketet beslagtogs dessutom 1 150 tabletter klenbuterol, som är ett receptbelagt läkemedel.

Förändringar i antalet dopingbrott och misstänkta

2018 var det totala antalet dopingbrott som kommit till de brottsbekämpande myndigheternas kännedom (lindriga dopingbrott, dopingbrott och grova dopingbrott) i stort sett detsamma som året innan. Antalet grova dopingbrott steg dock något jämfört med 2017.

De senaste åren har antalet dopingbrott ökat märkbart. Under januari–september 2019 registrerades totalt över 200 dopingbrott i olika former. En betydande ökning har skett speciellt i grova dopingbrott.
 

Källa: PolStat, september 2019

2018 låg det totala antatet misstänkta för alla dopingbrott på samma nivå som 2017, men antalet misstänkta för grova dopingbrott ökade något. Jämfört med de senaste åren har det totala antalet misstänkta för alla dopingbrott under januari–september 2019 ökat märkbart.

Källa: PolStat, september 2019

Antalet beslagtagningar 

Resultaten från polisens och tullmyndigheternas utredningsoperationer riktade mot storskalig smuggling har en avgörande påverkan på antalet beslagtagningar av de populäraste dopingmedlen. Av den anledningen har mängden beslagtagningar varierat ganska kraftigt genom åren. Under sista kvartalet 2018 höjde Tullens mycket stora enskilda dopingbeslagtagningar antalet beslagtagningar för hela året märkbart jämfört med tidigare år. Totalt under 2018 beslagtog polisen och Tullen hela 590 870 tabletter/ampuller dopingmedel.

De brottsbekämpande myndigheternas beslagtagningar av dopingmedel har fortsatt öka även under 2019. Under januari–juni 2019 beslagtogs hela 326 300 tabletter/ampuller dopingmedel.

*som tabletter, kapslar och ampuller.

Ämnen som beslagtogs oftast

Merparten, dvs. över 90 procent, av de beslagtagna dopingmedlen var anabola steroider. Populära medel är bland annat metandienon, nandrolon, metenolol, trenbolon, stanozolol, oxandrolon och oximetolon. Av de enskilda medlen beslagtogs 2018 mest stanozolol, som stod för hälften av alla beslagtagna anabola steroider. Näst mest beslagtogs oxandrolon, som tillsammans med stanozolol utgjorde totalt 80 procent av alla anabola steroider som beslagtogs 2018.

En annan traditionell stor grupp är testosteroner och deras derivat. 2018 var testosteronets andel av beslagtagningarna dock mycket liten, endast cirka tre procent av alla beslagtagna dopingmedel. Testosteron smugglas i både ampull- och pulverform. Allt testosteron som beslagtogs 2018 var i injicerbar form, medan merparten av alla beslagtagna anabola steroider var i tablettform.

Dessutom smugglas olika tillväxthormoner, antiöstrogener, stimulanter samt fettförbrännings- och vätskeutdrivningsmedel, som används speciellt bland styrketränare och kroppsbyggare. Medlen skaffas för eget bruk eller för att säljas till personer som ingår i den inre kretsen på gym. Kvaliteten på och innehållet i dopingmedel som säljs illegalt kan avvika betydligt från det som utlovas på etiketten och användningen av medlen kan leda till allvarliga skador på kroppen.

Syftet med dopingmedlen är att förbättra den fysiska prestationsförmågan eller öka muskelmassan. Därför används medlen inom idrott och kroppsbyggnad. Enligt Centralkriminalpolisens uppskattning importeras små partier hormonpreparat avsedda för eget eller den närmaste kretsens bruk ofta per post. Tullen har uttryckt oro för att preparaten inte nödvändigtvis innehåller de medel som står på etiketten.

 

Heini Kainulainen 
forskare, juris doktor, docent i kriminologi
Rättspolitiska forskningsinstitutet

Uppdaterad av:
Jari Leskinen
specialforskare, politices doktor, docent
Centralkriminalpolisen

 

Kainulainen, Heini (2011): Huumausaine-, alkoholi- ja dopingrikokset. Teoksessa Rikollisuustilanne 2010. Rikollisuus ja seuraamusjärjestelmä tilastojen valossa. Helsinki: Oikeuspoliittisen tutkimuslaitoksen tutkimuksia 258, 203-215.

PolStat, syyskuu 2019



Var den här artikeln till hjälp?
Totala antalet av rösterna 210.